Bara jag
Det verkar som att vara lycklig är tabu?
Arbetskamrater, simmarkompisar, vänner osv alla berättar bara hur jobbigt allt är jämnt. Hur dåligt väder det är och dom har ont här och där och bara gnäll helt enkelt. Något jag personligen tycker är rätt tråkigt att lyssna på och läsa liksom, det gör mig ledsen på ett vis att så många tycker saker är jobbigt?
Men något som jag lärt mig att man alltid får märkliga reaktioner på det är att berätta hur lycklig jag är
Jag är fan gladast i världen! Jag har ett heltids jobb som jag tycker är skit kul, jag har massa fina vänner som är friska och mår bra. Jag har både en mamma och en pappa, Jag har friska syskon. jag har en helt enastående pojkvän som jag älskar in i märgen. Det är varmare ute, jag simmar i en mysig liten simklubb som låter mig simma när jag kan, ställer inga krav mer än att jag ska må bra och inte påfresta min rygg för mycket.
Anledningen att jag tänker såhär förresten så är det faktiskt för jag kände mig ganska nere ett tag. Pga mina sjukdomar. Jag känner mig dömd för livet jag ska liksom leva med värk i ryggen hela mitt liv! Jag ska ha en ful äcklig hudsjukdom hela livet. hur kul e det att veta när man inte ens hunnit fylla 19år?
Jag hade kunnat passa på att deppa ihop totalt nu, bara gå ner mig i skiten. MEN VA FAN HJÄLPER DET?
Det är bara å ta tjuren i hornen och lyssna på läkaren och bara inse sina begränsingar och framförallt se till allt som är bra istället för allt som suger!
tack för mig:)
Klockrent Nina! Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Livet blir inte värre än vad man gör det och att vid 30-års ålder se tillbaka på sin tonårs-ungdomstid som ett enda stort gnäll hur kul blir det. Nä ta dan som den kommer för det gör den, bit i det sura äpplet. Kavla upp ärmarna och visa lite JÄVLAR ANAMMA så går det lättare. PUSS o KRAM från din halvkörda Mamma!
de e fan sant, bra ja tröttnar aldrig å höra på hur bra folk har det...mycke roligare än depp, även om det måste finnas oxå å då e du en bra lyssnare varesig du villl eller inte;)
